Intressant föredrag om inrikesflyget i Sverige

”Äventyret Inrikesflyget” var rubriken på SFF Stockholms medlemsmöte 9 november på Armémuseum. Michael Sanz berättade om 94 års svenskt inrikesflyg Här ett sammandrag från Michaels innehållsrika föredrag.

​

Det började med ett kraftverksbygge i Lappland! Mellan 1920 och 1923 drev Vattenfall en flyglinje som anses vara en av världens första reguljära sjöflyglinjer och världens nordligaste. Det var tre lätta Avroplan och en Fairey som upprätthöll förbindelsen mellan Porjus och Suorva. Linjen drevs först av PO Flygkompani (uppkallad av Per Oscar Herrström). Vattenfall tog sedan över i egen regi. Det var också Sveriges första inrikes luftpost.

​

För övrigt sparsam trafik 1920 -1930-talet men 1926 till 1927 flög ABA (AB Aerotransport) Göteborg – Malmö och 1933 Stockholm – Gotland. 1936 invigdes Bromma. På 1940-talet första permanenta inrikeslinjen, ABA flög 1944 Luleå – Sundsvall – Stockholm – Göteborg – Malmö med Ju52 och DC-3. Senare kom SAS med DC-4.

​

Tidningsflyget – inrikesflygets pionjärer. 1949 startade Stockholmstidningarna tidningsflyg från Bromma. Några tidningsflygbolag, Ahrenbergsflyg, Transair, Aero-Nord, Airtaco, Svenska Aero. Några flygplanstyper, Airspeed Consul, Avro Anson, Lookheed Lodestar, Avro XIX, Lockheed Electra och Dagens Nyheters Norseman. Sedan uppstod idén att fylla flygplanen med betalande passagerare på de tomma returflygningarna. Linjeflyg bildades av tidningarna och SAS 1957. Första linjen var Malmö – Kalmar – Stockholm. Med flygplan Lockheed L-18 Lodestar och DC-3, senare Convair Metropolitan. SAS behöll ”stamlinjerna” Kiruna, Luleå, Göteborg och Malmö till Stockholm och flög med SAAB Scandia, Metropolitan och DC-7. Inrikesflyget var en idyll på den tiden med liten byråkrati, enkel hantering, korta beslutsvägar men enkel infrastruktur som till exempel tältterminal på Frösön, färjetrafik (eller isväg på vintern) på Midlanda. 1944 fanns 6 inrikes destinationer med reguljär passagerartrafik, 1957 hade det ökat till 13 och 1967 till 21 flygplatser. Militära flygflottiljer öppnade för civilt trafikflyg. Linjeflyg flög även Aero Commander och Nord 262.

​

1969 flyttar SAS från Bromma till Arlanda och går över till inrikestrafik med DC-9 och Caravelle. 1973 startar Linjeflyg jettrafik med Fokker F-28 Fellowship. Det blir bullerdebatt och grannprotester kring Bromma. Efter utredning kom ett riksdagsbeslut 1980 om flyttning till Arlanda och 1983 lämnar Linjeflyg Bromma och delar terminal med SAS på Arlanda.

​

Jan Carlzon blev VD 1978 och utvecklade ett verkligt ”folkflyg” med nya idéer med ”röda avgångar”, ”hundralappen” och andra aktiviteter som gjorde ett uppsving för Linjeflyg.

​

1977 flög SAS, Linjeflyg och regionala bolag till 29 flygplatser, tio år senare var det 33 flygplatser och 1997 hade det ökat till 37.

​

1989 började Linjeflyg flyga Boeing 737. Ett viktigt årtal är 1992, då avreglererades inrikesflyget av Carl Bildts regering. Med aktörer som Transwede, Malmö Avation, Skyways, Golden Air, Salair, Värmlandsflyg.. Avregleringen 1992 gjorde också att det blev Brommas pånyttfödelse med tung trafik. Malmö Aviation, Golden Air, Flying Enterprise och Skyways öppnade linjer med från Bromma. 1992 integrerades Linjeflyg i SAS

​

Växande regionalflyg och Bromma blir pararellnav till Arlanda. NextJet startade sin verksamhet och har blivit Sveriges största regionalflygbolag med bas på Arlanda. Skyways var nästan ett nytt ”Linjeflyg” 1993-2012, köptes av en miljardär i Ukraina och gick i konkurs 2012. Lågprisflyg även inrikes,SAS främsta konkurrent Norwegian startade linjer från Arlanda till Malmö. Göteborg, Umeå och Luleå.

​

Sverigeflyg, där ingår lokala bolag som Gotlandsflyg, Kullaflyg, Sundsvallsflyg, Blekingeflyg, Kalmarflyg, Flysmåland är under norska Braathens Regionals paraply. Direktflyg, Avies och Amapola skall också nämnas i Regionalflyget.

​

En föränderlig bransch med hård konkurrens och små marginaler och Michael avrundade föredraget med statistik passagerarsiffror per flygplats och framtidsfrågor. Givetvis kom Brommafrågan med och visade hotet med nedläggning 2022. Var tar isåfall Brommatrafiken vägen? En grafik på Arlandas trafikvolym visar att Arlanda inte är ett alternativ till Bromma.

​

Sammanfattningsvis, inrikesflyg har funnits i Sverige under nära ett sekel. De första decennierna i mycket blygsam skala men de senaste 70 åren som en betydelsefull del av de svenska kommunikationerna. I ett långsmalt och glesbefolkat land som Sverige är flyget på många håll en avgörande tillgång för ett blomstrande näringsliv och för det privata resandet. Sedan många år är flyget landets kanske pålitligaste samfärdsmedel.

​

Vi bjöds på ett mycket välorienterat föredrag med många fina flygtrevliga bilder.

​

Michael Sanz är kansliföreståndare på Svensk Flyghistorisk Förening och författare till böckerna om Bromma flygplats, Linjeflyg och om föreningen Flygande Veteraners DC-3 ”Daisy Love Story”. Michael sitter även i redaktionen Flygets årsbok- Flyg idag.

​

SFF Medlemsservice säljer dessa böcker förutom Brommaboken som är slut på förlaget. Linjeflygsboken och Daisyboken finns bara några exemplar kvar. Boken om Linjeflyg innehåller en hel del om det svenska inrikesflyget, läsvärd!

​

Michael Sanz. Foto: Hans Groby. ​

Michael Sanz. Foto: Bengt Simson. ​

Michael Sanz. Foto: Hans Groby. ​

​