Rekordstort intresse för Bromma FlygplatsSkrivet datum: 17 april 2011 Uppdaterat datum: 6 oktober 2013 Text: Bernt Olsson
"Bromma flygplats 75 år" var temat på SFF Stockholms månadsmöte söndagen den 10 april. Intresset för Bromma Flygplats var mycket stort och det blev säsongrekord i antal besökare som trotsade det vackra vårvädret och bänkade sig i Armémuseets hörsal för att lyssna på Michael Sanz föredrag på temat. En bidragande orsak var säkert att Swedavia beslutat sig för att inte uppmärksamma jubileet själva.
Föredragshållaren Michael Sanz berättade på ett mycket underhållande och lättsamt sätt om Bromma flygplats historia, med förhistoria från istiden och hur namnet Bromma skapades. Redan 1918 skrev Enoch Thulin, filosofie doktor och en av landets främsta flygpionjärer, till Stockholms stadsfullmäktige och föreslog en landflygplats nära Stockholm. Dåvarande Hägerstalund (Barkarby) ansågs ligga för långt från huvudstaden. Reguljärflyget fanns på denna tid på på Lindarängens sjöflygstation, Stockholms Flyghamn.
1923 invigdes landflygfälten Bulltofta i Malmö och Torslanda i Göteborg, som även var sjöflygstation. Stockholms Stad tillsatte en utredning som tog många år, flera alternativ diskuterades, bland annat Årstafältet och Skarpnäck. Till slut beslutades att Riksby, en plats långt ute på landet vara lämplig för denna landflygplats. Arbetena på Riksbyfältet påbörjades 1933. Fältet bestod delvis av gammal sankmark, för några tusen år sedan var det en sjö här. Dagens landningsbana är fortfarande påverkad av denna sankmark och lera, med en svacka och banan är som en hängmatta. Där finns åtskilliga lager av asfalt idag. För övrigt var det mycket handarbete vid bygget, de fyra rullbanorna stensattes bland annat för hand.
Återvinning av metall är inget nytt! Redan vid bygget av Brommas första hangar användes balkar från gamla Tranebergsbron. Det var samma arkitekt, Paul Hedqvist, på både nya Tranebergsbron och Brommas byggnader.
23 maj 1936, Kung Gustav V invigde flygplatsen. I ösregn. Dagen efter i strålande försommarväder kom nära 100.000 personer till flygplatsen. Kan nämnas att redan 1937 landade KLM med DC-3 på Bromma.
1940-talet speglades av beredskap och kurirflyg som var en ventil mot omvärlden som bland annat flög mellan Bromma och Skottland. Under beredskapsåren var även Bromma en fårfarm för folkhushållningen, som betesmark. Efterkrigstiden utvecklades trafikflyget och SAS bildades 1946. Från Bromma startade första civila reguljärtrafiken över Atlanten, med ombyggda bombflygplan Boeing B-17 Flying Fortress.
Hangar 1 byggdes 1942 för flygbolaget ABA men där byggdes också ca 180 jaktplan J 22. Idag är byggnaden en stormarknad, Bromma Blocks.
Allmänflyget kom igång också efter kriget, ett antal militära surplusflygplan Piper Cub dök upp på marknaden. Även specialflyg fanns på Bromma, målbogsering, kartfotografering och helikoptrar.
1950-talet var en stor trafikboom. Flygtrafiken ut- och inrikes expanderade kraftigt men även charterflyget kom igång, bland annat Transair. Kalla kriget bidrog till att signalspaningsplan använde Bromma som bas. DC-3:an som blev nedskjuten 13 juni 1952 startade från Bromma. Tidningsflyg ger inrikesflyg, bolaget Airtaco blev 1957 grunden till Linjeflyg.
Många kändisar passerade Bromma, vi fick se bilder på statsministerparet Aina och Tage Erlander och flygplatschefen Bertil Florman i elegant uniform samt bild på Shahen av Iran som anlände i eget flygplan. Flygrestaurangen var mycket känd mötesplats och ett kulinariskt fönster mot världen. Linjenätet hos SAS växte, Europa, Afrika, Syd- och Nordamerika och Asien. SAS sätter Convair Metropolitan och Douglas DC-7C i trafik 1956 och Anders Helgstrand slår samma år rekord Los Angeles - Bromma med SAS DC-7C med 21 timmar och 41 minuter...
1959 kommer jetåldern igång med Caravellebesök på Bromma. Ett speciellt "hyschhus" byggs på Bromma för att dämpa bullret vid provkörning Caravellens Avon-motorer. 1960-talet. Även BEA:s Comet 4B flög på Bromma 1961-62. 1 april 1962 flyttade reguljära utrikesflyget från Bromma till Arlanda. Kvar blir inrikes reguljärtrafik, viss charter och allmänflyg. Linjeflyg hade på sin tid en av världens största Metropolitanflottor. Även Nord 262 införlivades i flottan. 1970-talet. Linjeflyg börjar flyga med Fokker Fellowship F28 och en jetdebatt startar. Affärsflyget växer, fler och fler företag satsar på privat jetplan. 1980-talet. Passagerarrekord, Linjeflyg flyttar till Arlanda 1983. Flygplatsen går in i en stilla och lugn period, endast allmänflyg, ett par regionalflyglinjer och lite militärflyg kvar.
1990-talet. Flyget i Sverige avregleras, det blir en pånyttfödelse för Bromma, flygplatsen öppnas för tung reguljärtrafik igen. Flera utrikeslinjer öppnas och även regionalflyget växer. Statsflyget eller mera vardagligt "regeringsplanen" använder Bromma som bas.
2000-talet. Ett antal byggnader på Bromma flygplats blir statliga byggnadsminnen. Nytt trafikledningstorn invigdes november 2003, ny affärsflygterminal, Grafair öppnades november 2004. 2008 i Stockholms stadsfullmäktige skrevs nytt Brommaavtal, som gäller till 2038! Trafikflyget växer, 2 miljoner årspassagerare och Bromma är Sveriges 4:e största flygplats.
Framtiden. Allmänflyget får inte plats längre, vår huvudstad blir unik i världen utan allmänflygplats. Spårväg planeras nära terminalen. Eventuellt byggs en ny terminal.
Föredraget avslutades med en uppskattad svartvit stumfilm från slutet 40-talet och 50-talet. Denna film och flertalet av Michaels alla bilder kom från det rikhaltiga SFF Bildarkiv.
Vi fick på ett underhållande sätt se och höra en del av Brommas rikhaltiga historia som haft en stor betydelse för flygets utveckling i Sverige, samt en del av den stora flora av flygplanstyper som gästat flygplatsen.
Som extra bonus var proffsbyggarna från IPMS Stockholm på plats och visade ett 30-tal modeller som hade anknytning till Bromma, således ögongodis för besökarna.
Michael Sanz är SFF nye kansliföreståndare och författare till böckerna "Bromma Flygplats" och "Linjeflyg", vilka båda tilldelades utmärkelsen Årets Flygbok 1996 resp. 2001 och är sedan 2002 redaktör för "I luften- Flygets årsbok. Michael har för sina böcker tilldelats utmärkelserna Vingpennan, Söderbergplaketten och Kungliga Svenska Aeroklubbens plakett i guld. Han är även engagerad i flera flyghistoriska föreningar och är ordförande i föreningen Le Caravelle Club.
|
|||||||||||||
© Svensk Flyghistorisk Förening Region Stockholm |